(Replik publicerad på DN Debatt 2014-10-20)
Socialstyrelsens kritiserade omformulering av WHO:s rekommendation angående nappanvändning för nyfödda (DN 14/10) visar åter att myndigheten driver politik på bekostnad av barns och föräldrars hälsa. Deras senaste rapport om amningen i Sverige 2012 avslöjar att prioriteringen pågått länge, skriver Susanne Nyman Furugård och Christian Sörlie Ekström.
Socialstyrelsen har inte kunnat presentera en trovärdig förklaring till varför de frångått WHO:s rekommendation och gett klartecken till föräldrar att ge sina nyfödda napp, vilket Svenska barnmorskeförbundet med flera kritiserade på DN Debatt den 14/10. Myndighetens motivering att detta kan minska risken för plötslig spädbarnsdöd avfärdas av organisationerna, eftersom det inte finns något vetenskapligt belägg för en förhöjd risk under barnets första levnadsmånad.
En förklaring till agerandet går dock att finna i den senaste amningsrapporten från Socialstyrelsen som publicerades den 24 september. Där framgår att myndigheten har misslyckats stort med Sveriges offentliga åtagande att stödja WHO:s rekommendation till mammor att amma sitt barn helt i minst sex månader. Endast 14,1 procent gjorde det 2012, vilket är en minskning med 26,6 procent sedan 2004 (19,2 procent). Fast detta nämns inte alls i pressmeddelandet vid publiceringen, utan där fokuserar myndigheten på siffror som inkluderar delvis amning. Det ger naturligtvis ”mindre dåliga” siffror men är inte relevant för jämförelse med WHO-målet som bör vara riktmärket.
I stället finner Socialstyrelsen det angeläget att i rapporten framhålla det positiva i att pappors uttag av föräldraförsäkringen ökat. Visst är det bra att barn får mer tid med sina fäder, men det förekommer ingen reflektion över hur detta kan ha påverkat amningen som är så viktig för både barnets och moderns hälsa. Eftersom pappors uttag av föräldrapenning har ökat med 30,5 procent under perioden 2004–2012 (från 18,7 till 24,4 procent) samtidigt som uppfyllelsen av WHO:s rekommendation försämrades med nästan lika mycket (26,6 procent) borde Socialstyrelsen åtminstone dryfta frågan om inriktningen i familjepolitiken drabbar amningsmålet.
Hur man än räknar är det tydligt att amningen minskat parallellt med att mammor pressats att gå tillbaka till jobbet allt tidigare. När Socialstyrelsen nu öppnar för nappanvändning direkt från födseln minskar mammors möjligheter att lyckas amma enligt WHO:s rekommendation ytterligare. Det räcker uppenbarligen inte för våra sociala ingenjörer att familjepolitiken bryter den viktiga anknytningen vid ett års ålder, med påföljande risk för psykisk ohälsa, utan de är beredda att gå så långt att de försämrar barnens tillgång till näring och anknytning redan från livets början. Därmed är Socialstyrelsen direkt medansvarig för den ökande psykiska ohälsan bland unga i Sverige.